Guten abend vänner!

Idag när jag promenerade Isabelle till sömns både grät och skrattade jag rakt ut i intet. Som en crazy person ungefär.
 
Anledningen: Jag lyssnade på Markoolios sommarprat. Så bra! Valde det helt på måfå då jag lider av grav beslutsångest vilket ibland resulterar i att jag inte väljer något alls att lyssna på (annat än musik) så jag tog det första bästa, vilket var Markoolios. Lyssna! Verkligen bra. 
 
Idag har jag varit låg. Kan ha varit för att jag igår jobbade mellan 13-01 och för att jobb mellan de timmarna krävde viss... koordinering om man säger så. När jag sa att jag ville jobba på detta bröllopet föll det liksom i glömska lite att jag faktiskt har en bebis som jag ammar. Samtidigt som jag verkligen ville jobba, och hade en Jacob som försäkrade att det skulle gå bra. Så jag tokammade Sam strax innan 13, körde hem efter att jag kört bruden till kyrkan och ammade (vid 16.30) och sedan kom Jacob körandes med väldigt arg bebis klockan 19.30 medan Isabelle hade somnat i framsätet (oklart hur hon kunde somna med en vrålande Sam i baksätet). Sen fick han en flaska av Jacob vid 22 och skötte sig dessutom exemplariskt exakt hela dagen. Han har ju varit lite grinig det senaste, kan man säga. Missnöjd, om han inte fått vara klistrad mot en kropp medan han tankat närhet. Men från och med igår verkar detta ha släppt och han är våra goa bebis igen! Så dagen igår sov han i princip hela dagen medan Isabelle lekte med kusinerna hos familjen Chettat. Jacob var där med, och var så tacksam för all hjälp han fick av mina kära systrar under dagen <3 
 
Jag smet iväg innan gästerna hade gått hem från bröllopet med mörbultade ben och fötter. Hade då sprungit konstant i 12 timmar, men tusan vad kul det är. Tjolahopp har en speciell plats i hjärtat ändå, och det är verkligen speciellt att jobba bröllop.
När jag skulle åka iväg där vid 13 sa jag hejdå till Isabelle. Kramade henne och sa att jag skulle sakna henne varpå hon tittar på mig och säger "sakna dig med". Alltså JESUS vad hjärtat smälter då! Sedan sprang hon efter mig och skulle pussa och pussa och pussa. När jag på natten kom hem till SamSam... alltså jag är så galet tacksam för mina barn! Mina fina, friska, underbara barn. 
 
Det bästa som finns (och värsta) är när man håller Sam över axeln, hans absoluta favoritposition. Då liksom lindar han sina armar runt min hals (det är det bästa) och ibland rycker han till som fan i babyhåren i nacken (värsta), men när det sista INTE händer så är det bara så mysigt. Så mysig bebis. Han är stark som sjutton i nacken nu också. Ligger på mage med huvudet högt och kastar sig åt sidan så att han rullar över till rygg. Det händer så mycket nu! 4 månader snart och dags att börja med smakportioner... my gad. Snart är han bebis no more. 
 
Nu- bädden. Är så vansinnigt trött efter igår och har varit så hela dagen. Så, natti-natti kompisar!
Mitt lilla troll... idag blev hon så vansinnigt förbannad på mig av oklar anledning (hon fick inte stänga toalettdörren, du förstår väl hur arg man kan bli över en sån grej?!) att hon gick till hallen och kastade alla sina par skor på golvet. Höll huvudet kallt och tog fram den pedagogiska mamman inom mig (fastän jag bara ville vråla) och fick henne att ställa tillbaka allihop. Gjorde en mental high-five med mig själv. Och skickar lite cyber-löve till alla föräldrar där ute som också kämpar med alla dessa sjukt oklara fighter man har på en dag. The struggle is fanimig REAL!
Älskar vårt träd på baksidan där vi ofta lägger ut en filt och tar ut kuddar och läser bok under. Himla mysigt.

Choklad, hästar och en fin unge

Igår började jag min chokladdetox och prick klockan 00.12 rotade jag genom hela köket i jakt på choklad.
 
Beroendet är därmed ett faktum. Vad hände egentligen? Blir helt skakig bara jag tänker på choklad och det enda jag vill är att möla in en två-fyra bitar mjölkchoklad (eller mandel&crisp för all del) alternativt ta ett bad i choklad så att jag får i mig maximalt mycket. Vad gick fel?
 
Hittade i alla fall ingen choklad i skåpen. Blev ledsen och käkade ett torrt jäkla smörgåsrån för att få någon slags bukt på begäret. Sedan borstade jag tänderna och gick och la mig, svinsur.
 
Bortser man från den lilla incidenten med plötsliga cravings ovan så hade vi en riktig toppendag igår. Isabelle, Tam och jag åkte och hälsade på Linda & tjejerna i stallet, de har hand om två ridskolehästar över sommaren. Så medan Sam sov i selen red Isabelle både barbacka och i sadel, först med Ida sen med Agnes. Vi promenerade fram där längs grusvägarna och Isabelle var så stolt på hästryggen va! Så modig tjej, red i säkert 20 minuter och tyckte livet var himla härligt. Efter det kollade vi på nykläckta ankungar för att sedan åka hemåt igen. På eftermiddagen kom båda mina kära systrar med barn hit. Vi lagade vegetarisk fajitas och barnen röjde järnet. Tog fram badminton-nätet och Jacob visade sig bli obesegrad denna kväll. Och vilken kväll sen! Helt vindstilla och så vacker himmel. Gissar att vi aldrig kommer få uppleva en sommar som denna igen, så vi njuter till absoluta max. 
Kenza har lärt sig gååååå! 👏🏼
 
Ikväll gick Isabelle och jag ut en sväng efter middagen. Hon pratar så mycket nu, mest hela tiden. Så vi gick runt i kvarteret och pratade, hon berättade att hon "äkkar nakefis" vilket översätts till att hon älskar att vara nakenfis, vilket hon var (vet ingen som går med så mycket stolthet naken som hon gör 🙈). Sedan såg vi ett barn på sparkcykel och då snattrade hon på att hon minsann också har en "pajkcykel" med "Elsa & Arta" (Anna) varpå jag föreslog att vi skulle gå hem och hämta den varpå lilla fröken satte av i galopp hem och hämtade sin cykel. Sedan blev det att vi cyklade hela vägen hem till Bella för att säga godnatt, och det var så himla härligt att bara gå i sakta mak, vi två. En insekt bet mig i knävecket varpå jag skrek till och slog bort den, vilket Isabelle noterade. Några steg bort stannade hon mig och skulle bestämt blåsa i mitt knäveck och då kände jag att vi gör nog någonting rätt i alla fall. Vår omtänksamma lilla bestämda tjej! Så imponerad av henne och allt hon är. Hon går med så vansinnigt bestämda steg med armarna högt pendlande och jag sa till henne att hon skulle gå genom livet exakt så, att hon ska ta plats, alltid. Harregud, två år är hon nu. Min stora lilla tjej. 
 
Ah, just det, en sak till... jag har ätit choklad ikväll. Mölat choklad ikväll. Min detox är därmed bruten och jag tar nya tag... imorgon. 😇

En minisemester till Skåneland

God kväll, mina vänner.
 
Först och främst- Sam skrattar! Ett helt underbart, kluckande ljud som är helt oemotståndligt och vansinnigt beorendeframkallande. Skulle kunna spendera all min vakna tid på att försöka få honom att skratta*. Hans mun formas liksom som en tecknad serie gubbes glada mun (sjukt glad vill jag att du visualiserar) och sedan, om man är riktigt, riktigt rolig så har han nu adderat ett skratt som i förra veckan bara lät som en inandning men SOM NU ÄR ETT SKRATT! Åh. Denna lilla söta bebis alltså. 
 
Så vad har hänt sen sist? Vi gillar ju att hitta på grejer, det är sedan gammalt. Så vi packade in oss i bilen (krävs sjukt mycket fokus för att packa iväg sig nu? Min hjärna har aldrig behövt hålla så många bollar i luften som när det kommer till barngrejer som inte får glömmas och jag måste säga att den presterar bra) i söndags eftermiddag och åkte ner till Helsingborg där mamma och pappa stod med husbilen. Eller "hoooooosbil", som Isabelle säger (älska uttalet). Frågade henne på vägen ner om lilla fröken skulle sova med mamma och pappa eller mellan mormor och morfar. "Di sova mommo dakka" svarade hon då som lite snabbt översätts till "jag sover mellan mormor och morfar", så var det inget mer snack om det. Så hon nanade jämte sin älskade mormor och Jacob, jag och Terror sov i sängen där fram i bilen. Tam Terror är hans nya namn, btw. Inte efter hur han beter sig på natten för där sköter han sig toppen, gnyr lite lätt när han vill få food och somnar om igen tills man behagar gå upp. Terror kallas han för sin förmåga att EXAKT veta när de ömma föräldrarna råkar tänka tanken; bara han sover lite till. Pang boom bam, så slår han upp sina blå och bara "HÖRDE JAG ATT NÅGON PLANERADE NÅGOT DÄR MITT SÄLLSKAP INTE ÖNSKAS?! Moahahaha. Jag är vaken."
Små fötter som indikerar på vaken bebis, och en bebis som inte aaaaaaalls är vaken
 
Vi gick ut och käkade på söndagskvällen och Isabelle inledde sin äta-glass-varje-dag-för-det-är-semester diet.
 
Nåväl! På måndagen käkade vi frulle och sedan promenerade vi bort till färjeläget och drog till Danmark. Helsingör. Isabelle konstaterade att hon var "Jädd" i kön när vi skulle gå på båten. Sjukt oklart uttalande, för sen tyckte hon det var spännande ändå, och hon är ju verkligen inte den som är den som är mesig precis.
I Helsingör käkade vi lunch, jag ruinerade mig på NoaNoa (kläder) (till mig!) (stor grej när man är mamma och bara inhandlar barnkläder) och strosade runt kring slottet. Jag gick och tjatade om hur livet hade tett sig i slottet när det inhuserades en familj där och Jacob intresserade sig bara för hur och vart de hade försvarat sig från fienden. Så. Ointressant. Men det tänkte han antagligen om mitt pladder om att få gå tillbaka några hundra år i tiden för att få UPPLEVA livet på slottet när det begav sig. Han ville mest spekulera i vart de hade haft kanoner. Jag började helt klart omvärdera vårt förhållande.
 
Väl tillbaka på den rätta sidan av sundet så grillade vi korv och sedan satt vi ute och spelade kort tills klockan blev 23. Isabelle, som somnade i vagnen när vi spatserade runt i Helsingör, somnade icke under denna tid. Hon låg och kollade på Frost och hade det hur mysigt som helst, men kunde ändå inte låta bli att komma ut till oss där vi satt och spelade (och åt popcorn, kan helt klart ha varit en bidragande faktor). Men till det viktigaste- jag vann! Boom, slog de alla så jäkla hårt i Hjärter**. Viktigt. 
 
På tisdagsmorgonen skiljdes våra vägar. Mamma och pappa ska dra neråt kontinenten i en månad och vi fyra (hur sjukt är det inte att vi är fyra nu?! Sjukt coolt) åkte till mina gamla hoods- Båstad. Strosade down memory lane, kan man säga när jag visade familjen runt på gatorna som Wille och jag fullkomligt slet ut när jag bodde där. Gick ner till havet och åt lunch, lekte på lekplats och åkte sedan vidare på tur i Bjäre-land. Körde sedan upp till Halmstad för ett glasstopp på Riccardos- alltså glassen där är helt sinnessjukt god. Godaste jag vet! Och väldigt mysigt ställe. Isabelle och Jacob lekte i ett hus och Jacob skrämde Isabelle så hårt att hon blev "jättejädd" vilket höll i sig en lång stund efter Jacob hade blivit sig själv igen. Inte lätt att vara liten när fantasin kickar in! 
 
När vi kör omkring i Audin sitter Isabelle fram och lilla fröken höll på att gå under av skratt när Jacob låtsades köra som en tok varje gång hon gav honom nappen. Min familj alltså. Så vansinnigt kär i min familj <3
 
 
 
*Om inte livet skulle vara tvunget att komma emellan. Som Isabelle, laga mat, städa hus, greja i trädgård och allt sånt där som liksom bara måste göras när man bara vill förlora sig i liten bebis och dess skratt
**Okej, jag erkänner! Det var jämnt, men vad tusan spelar det för roll FÖR JAG VANN!