Vem kan man fråga varför?

Jag fick ett samtal som jag inte ville ha i förra veckan. Vissa saker som händer kan man definiera väldigt tydligt av ett före och ett efter, och det här var en sån händelse. Allra helst hade jag velat få ett samtal till med ett nej, det var bara en mardröm, men det börjar sjunka in att ett sånt samtal kommer jag inte få. Så nu finns det ett före samtalet jag fick av en gråtande vän, och ett efter där allting har vänts upp och ner och det är en lång väg tillbaka till att allt ska bli som förut. 
 
Det var en hjärntumör, det var orden jag fick höra när jag svarade i telefonen den där dagen. Jag spelade hög musik och höll på att laga mat och var noll procent förberedd på att få höra de orden. Hörde först inte ens att min fina vän var ledsen, när jag gjorde det sjönk hennes ord in. Hennes sambo hade haft ont i huvudet en tid och när vi senast sågs skulle hon tvinga med honom till akuten. Vi sa till varandra att huvudvärk onekligen får en att tänka på hemska saker, men någonstans kan man inte riktigt ta in att det kan hända. Inte så nära, det är sånt man hör och läser om hos andra, såna man inte känner. Det var en hjärntumör... jag visste inte vad jag skulle säga. Det enda jag ville säga var att nejdå, det är det inte alls det. Ta bort allt det onda och bestämma att nej, så kan det bara inte vara. Kom nu hem igen så ska ni se att allt blir bra igen. Hjälplös är ordet, och jag försökte genom en jävla telefon förmedla så mycket kärlek som jag bara kunde, sa att jag finns här dag som natt och när hon inte orkar hålla ihop det framför sin sambo längre så ringer hon till mig och bara gråter alla de tårarna hon inte kan fälla framför honom. 
 
Det har gått många dagar nu och medan deras liv är på paus rullar alla andras liv på. Det känns så jäkla orättvist på något sätt, och i många situationer (som igår när jag la upp ett matinlägg här, ett MATINLÄGG) så blir det så tydligt att något är fel. För medan jag sitter här och skriver om såna banala saker som god mat jag lagat det senaste så befinner sig människor på sjukhus, i total ovisshet och funderar på hur livet kommer se ut efter det här. 
 
Men det kommer att bli bra. Det bara måste bli bra. Jag vet att det kommer bli bra! För jag har bestämt det. För allt jag är värd har jag bestämt det, det här är bara en avstickare från den vägen som är er dröm vännen, jag bara vet det. 

Linssoppa & Vegetarisk pastagratäng

Gänget! Jag har lagat två rätter det senaste som blev så förbannat goda att jag måste skriva ner det här så jag kan laga det igen. Det första:
 
En tokgod linssoppa. Kollade några recept och tog det jag tyckte lät godast från varje, och resultatet blev fasiken riktigt bra. Så här!
  • Gul lök
  • 2 vitlöksklyftor
  • En halv chili
  • 1 msk riven ingefära
  • 1 morot
  • 5 dl vatten
  • 2,5 dl röda linser
  • 1 burk krossad tomat
  • 1 burk kokosmjölk
  • 1,5 kycklingbuljong (funkar lika bra med grönsaksbuljong, det är jag hundra på!)
  • Lime
  • Spiskummin, curry, paprikapulver & lite kanel
Fräs lök, vitlök, den halva chilin och ingefäran några minuter. Hacka en morot, lägg i kastrullen tillsammans med kryddorna. Häll på vattnet, linserna, krossad tomaten, kokosmjölken och buljongen och låt koka i typish 20 minuter. Mixa soffan slät och smaka av med en halv lime. Servera med bröd och jordnötter. Mumzigt!*
 

 
Recept numero 2 är inspirerat av min kära syster som gjorde något liknande i veckan:
  • Chicken style strips (FRY´s! Finns i frysdisken)
  • Gul lök
  • Vitlök
  • Spenat
  • Paprika
  • Krossad tomat
  • En ask med Ridderheims soltorkad tomater (viktigt att det är den för vi ska använda all olja och den är godast!)
  • Lite grädde
  • Salt, peppar, paprikapulver, vitlökspulver
  • Paaaaaasta (gnocchi fick det bli för oss)
  • Riven ost
Joråsåatte... stekte stripsen och lade i en ungsform och lät sedan alla övriga ingredienser småkoka till en riktigt god tomatsås medan pastan kokade. Strimlade de soltorkade tomaterna och hällde i all oljan som de ligger i i tomatsåsen. Blandade i pastan och stripsen i tomatsåsen, hällde i formen och rev över lite ost och ställde in några minuter i ugnen. Blev förbaskat gott!
 
Över och ut kompisar!
 
 
*Läses med tysk dialekt

Att pussas är det nya nu

Sam börjar sakta men säkert ta revansch från sin jag-är-missnöjd-som-fan period.Han sover bättre på nätterna, men JESUS vad han äter. Igår när vi lade honom fick han 200 ml välling, sedan vaknade han en timma senare och fick 120 ml ersättning till (?!?!?) och under natten drack han åtminstone 200 ml välling/ersättning till. Och det är inte så att han tar igen dåligt matintag på dagen- nej nej. Han äter som en häst på dagarna, rejält med både frukost, lunch och middag så antignen är han inne i tillväxtperiod DELUXE eller så jobbar han bara på att bli en riktigt jäkla stor kille.
 
En sjukt gosig kille är han i alla fall. Han har fattat ordet puss och det ägnar vi oss åt hela dagarna nu. "Kan mamma få en puss, Samme", ber jag och får till svar en vidöppen mun och världens goaste puss. Kan även komma helt spontant när han är i famnen, det är många pussar på en dag här hemma vill jag lova. Sen har han upptäckt sin tunga och räcker ut den mest hela tiden, och ropar vi JAJA SAM (vilket händer en del gånger på en dag...) så sätter han sig genast på rumpan och hytter med sitt lille finger som han sett oss göra. Så vansinnigt gulligt och så vansinnigt enerverande att grabben hittar på så mycket bus på en dag. Kan liksom krypa förbi hundratals av sina leksaker för att hitta det han inte får ha, alternativt klättra på nåt han inte får. Han har riktigt bra kroppskontroll nu alltså.
Sam