Wille

Hämtade Wille i lördags, lånade honom över dagen. Vi åkte och badade i Lygnern medan mullrandet från åskan närmade sig. Det var helt ljummet i vattnet och Wille ville aldrig gå upp. Precis som vanligt. När regnet hotade åkte vi hem till familjen Andree och väl där började regnet vräka ner. Rocco och Wille, kusinerna, samsades motvilligt under taket. De har aldrig tyckt så mycket om varandra. Eller, jag tror att Rocco tycker att Wille är okej men Wille är mest sur på sin stora Rottweiler till kusin. :)
 
Det blev en fin kväll trots regnet. Vi åt god middag och sjöng för Agnes. Det blev uppehåll och vi kunde leka med hundarna ute. Wille hade hela tiden koll på vart jag var, och kanske var det just det som gjorde att det kändes fruktansvärt tungt att köra mot Onsala på kvällen för att lämna honom tillbaka. Bröt ihop någonstans på motorvägen mellan Fjärås och Kungsbacka och fick svänga upp till mamma och pappa och be pappa åka med och lämna honom. Min fina, underbara Wille. Tänk att det blev så här. Saknar dig så mycket att det gör ont i hjärtat.
 


 
 

Lite från helgen som gick

Två veckor sedan vi kom hem i dag, och snart två jobbveckor gjorda. Känns som det var flera månader sedan vi var iväg, och nu har vi börjat längta tillbaka. Fy tusan vad gött vi hade det!
 
Det blev ingen barnpassning i fredags. Eller, vi alla träffades hemma hos Jenny och Lamine för lite räkor istället. Mamma och pappa kom ju hem från sin semester så det var härligt att få träffa dem igen. Agnes och Ida tjatade på sin moster att gå ut och leka, så det gjorde vi efter middagen. Jag gick och tjejerna cyklade ner till ett dagis i Fjärås centrum som tjejerna ville till. När vi skulle gå in står jag och drar i grinden och dess säkerhetsanordning. "Tusan tjejer, de har nog låst den för helgen!" säger jag till Agnes och Ida efter en liten stund. Agnes, som betraktat sin mosters försök att öppna en grind till ett dagis pekar ner mot marken och säger: "Du kanske ska försöka dra upp den där?" Jag tittar ner. Där sitter en haspjäkel i marken. "Omen Sarah!" utropar Ida och går under av skratt. Bara för att ni hänger på dagis vareviga dag, muttrar jag och öppnar den helt uppenbart barnsäkra grinden. 
 
:)
 
Väl på dagis leker vi bil, Ida ska köra oss ner till Ullared och Ida heter nu Olivia, Agnes heter Amanda och jag väljer namnet Fiona. Agnes tittar länge på mig tills hon säger; "Kan du inte heta Filippa istället?" Fiona var tydligen inte bra nog. Vi leker och gungar och hoppar bokstavsbanan. När vi gjort hela dagiset ger vi oss ut på Fjärås gator igen, med sikte på nästa lekplats. Väl där cyklar det förbi några pojkar, varpå jag säger; "Nejmen hejsan pojkar!" Agnes och Ida bryter ihop av skratt och Ida ropar: "Men Sarah, HERREGUD!" Åh, mina små tonårstjejer. På denna lekplatsen åkte vi linbanan. Ida tyckte att ju mer fart hon fick desto bättre, medan Agnes inte ville åka alls. Ida och jag turades om, och tillslut åkte Agnes också, med mig springandes jämte. Sötungens kommentar när hon åkt första gången: "Det var jätteskojigt! Det är bara så himla nervöst när man står där uppe" (på plattformen) Sedan åkte hon själv, dock inte med lika mycket fart som lillasyster, men hon åkte :)
 
Sedan promenerade vi hem genom Fjärås. Pratade om livet och spanade efter spännande saker. Väl hemma igen stod alla redo att åka hem, vi glömde av tiden lite. 
 
Konstaterar efter helgen: Ungar är det bästa som finns. 
 
Efter detta äventyr åkte jag med mamma och pappa hem till deras nya lägenhet i Kungsbacka. Jag stod utanför en liten stund medan mamma tände upp, sedan gick jag in och fullständigt tappade hakan. Där var så fint! Så himla, himla fint. Mamma är så himla duktig med att fixa och dona hemma. Nanade i gästrummet och på morgonen åkte pappa och jag till Coop och handlade hem värsta frukosten. Älskar verkligen att vara hemma hos mamma och pappa :) Bokade in oss nu i helgen också, för det vankas ju sommarfest hos Sanna & Felix. Woop woop! Längtar :)
 
Tre bilder från Agnes kalas i helgen. Älskade ungar.


Ida är helt otroligt fin med hundarna, lekte med både Rocco och Wille hela kvällen :)
 

God kväll en gång till

Vår lägenhet snor en del energi, konstaterade jag i dag när jag svintrött kom hem från jobbet och möttes av ungefär 98 grader i lägenheten trots att ALLA fönster stod öppna. Skulle tvätta och städa, så gick med tunga steg ner till tvättstugan och slängde argt in en tvätt*. Kom upp till vår överhettade lägenhet igen och kände bara hur all ork försvann ur mig. Svetten lackade i pannan, ja överallt på kroppen faktiskt, så slängde av alla kläder och la mig i sängen. Där var med varmt, och all värme vaggade mig lätt in i lite sömn. Hade ställt klockan till när tvätten var klar, så vaknade och gick upp och hämtade den. Började städa lite smått. Började städa som tusan! Stod med diskberget och konstaterade att både sommar och vinter snor lägenheten energi. På vintern är det så kallt att jag inte kan göra annat än skaka tänder och ligga under båda täckena. Nu på sommaren är det så varmt så jag inte kan göra annat än förlora flera liter vätska och kasta alla täcken åt fanders.
 
Man ska inte klaga och så. Jag bara säger att det är lite, lite jobbigt. Bara lite. I morgon är det fredag och tjejerna kommer hit. Då jäklar ska vi vara ute hela kvällen, det ser jag mycket fram emot. Byta lägenheten mot Plikta. Agnes vill leka och Ida tänker bara åka den långa rutschbanan. Kanske var bra att Agnes första ord typ var; "Vågar inte, Ida kan" för hon är minsann tuff den lilla. 
 
Nej- nu nana! Sov så gott.
 
 
*Svårt att vara lycklig och glad när tvättning står på schemat, förstår ju vem som helst