...det hände mera

Det hände mer i helgen än att vi grejade, tro det eller ej. Fullproppad helg, minst sagt! Men det är ju ändå så jag gillar helgerna mest. 
 
I fredags efter jobbet satte jag mig på pendeln till Kungsbacka. Skulle träffa Lina, efter alldeles för lång tid utan att ses! Det var precis som vanligt, även att det var typ ett år sedan vi sågs så var allting precis som vanligt. Vi satte oss helt enkelt ner, delade en flaska bubbel och tog vid där vi slutade senast. Efter bubbel blev det en sväng i Kungsbacka och jag hittade hem först 03.30. Bestämde mig för att i morgon vaknar jag INTE bakfull (skulle ju greja) så hela lördagen överlevde jag på Loka Crush och ren jäkla vilja. Lyckades! Och det kommer inte dröja så länge tills jag hänger med Lina igen. Det får inte dröja så länge, helt enkelt. 
 
Så i lördags efter att ha blivit täckta av ett fint, fint lager med puts (vi var tvugna att TÖMMA säckarna med puts på tippen, fy och tusan) duschade vi och svidade om för att åka till Gunnebo slott. Det var ju earth hour i lördags, så Gunnebo släckte ner alla lampor och övrig elektricitet och lagade en 5-rätters middag över öppen eld och i deras vedugnsspis. Det var så himla mysigt! Bara massa levande ljus och väldigt trevligt sällskap. 
I söndags åkte vi till Torpa efter all städning. Kalas för Limpan stod på schemat. Det bästa: Få hänga med världens bästa syskonungar. Tänk att jag är moster till fyra nu. Fyra stycken som är i olika åldrar och stadier, tänk vilken tur jag har som får uppleva detta! Agnes & Ida är så stora nu. Och när de vill kramas flera gånger om när man ska åka... det värmer i hjärtat. 

Riva lite vägg

Wohoo vilken helg vi haft!
 
Jacob slet varje kväll förra veckan med att ta ner väggen mellan köket och det lilla rummet som är innanför köket, som varit ett helt onödigt rum. Nu hade vi fått OK på att väggen inte är bärande, plus att vårt nya kyl&frys beräknas infinna sig I DAG och det hade inte fått plats i det gamla köket, så nu jäklar river vi vägg, sa vi till varandra och sagt och gjort. 
 
Jacob plastade in halva köket (något jag aldrig hade tänkt på men JÄVLAR I MIN LILLA LÅDA vad det dammade, så all cred till honom att han tänkte på det!) och började sedan ta ner väggen bit för bit.
 
Kändes som om Jacob hade någon otroligt smittsam sjukdom. Laga mat med hörselkåpor är det nya.
I lördags satt plasten fortfarande uppe, väggen var nere och allt bråte hade han sorterat i lille rummet. Så Jacobs pappa kom in med sin bil som har dragkrok, fixade en gallerkärra och Jacob kastade ner alla brädor ut genom fönstret från lille rummet som jag och Sören sedan kastade upp på kärran. Till Högsbo återvinningscentral med dessa, tillbaka till Jacob som nu burit alla 11 säckar med puts som vägde typ 40 kg styck till balkongen där han firade ner dessa till oss. Smidigt! Och riktigt kul att få greja.
Hela söndagen gick åt till att städa. 5 gånger moppade jag golven inne i rummet där väggen tagits ner, men det är fortfarande en liten hinna av puts kvar på golvbrädorna. My gad, puts är inte att leka med. Torkat väggar, tak och stackars ljuskronan som hängde kvar och som man knappt längre såg kristallerna på för att väggen innehöll puts och halm... men nu är väggen nere. Och det blev så förbannat bra! Superljust och superfint. Kommer bli himla bra när det är klart!

Baby shower och BellaBus

Hej!
 
Vi har kommit hem från Dublin efter alldeles för snabba dagar. Har inte hunnit fixa bilderna ännu så får återkomma med dem. Konstaterande: Det är väldigt bra att flyga till och från Rygge. Norge är ju inte med i EU... nu har vi alkohol så att vi överlever sommaren.
 
Okej, till min mer vuxna sida. I söndags samlades 23 personer i Sandras lägenhet utan hennes vetskap. Och herre, den där gravida kvinnan anade ingenting! Så när hon blev hemlurad så stod vi där och skrek SURPRISE och Sandras min var obetalbar. Sanna och jag hade nämligen fixat en baby shower för världens i särklass bästa vän, och med hjälp av Simon och diverse mammor så löste vi det utan Sandras vetskap. Så himla kul att så många kunde komma också! Och att alla var så hjälpsamma... Sanna och jag är inga bakproffs precis (jag låter ju bagare Ahlström sköta allt sådant i vår familj) så vi slängde ut frågan i Facebook-gruppen och herre vad folk gillar att baka. Fick ihop ett tårtbord som var helt fantastiskt och sockernivån var på tok för hög. 
 
Bellis var där med. 7 veckor ung och sötast, så klart. Och hon log mot sin moster där hon stod över henne med kameran. Jag kände starka vibbar att detta kommer bli ett barn som älskar sin mosters kamera.