Livet var inte lätt ikväll

Jag syndar ikväll. Var på Hemköp förut och fick ett sånt vansinnigt sug efter leverpastej. Vad fan! Vet ju med mig själv att när jag får ett sug finns det inte en chans på jorden att det jag cravar efter inte följer med hem. Himla synd att det skulle vara leverpastej just bara. Vill inte äta döda grisar, vill verkligen inte! Men leverpastej är så förbannat gott. Så satans dålig ursäkt till att äta det, jag vet! Men okej. Jag äter mackorna nu. Jacob är någonstans i Skåne så det är bara jag och Isabelle hemma. Råkade även slänga ner en Ben&Jerrys Peanut buttercup i korgen förut... my gad, mackor och glass till middag. Jag älskar att vara själv hemma. 
 
Isabelle hade inte en av sina bättre eftermiddagar idag. Lilla flickebarnet sov bara en halvtimme under dagen vilket precis ALLA utom Isabelle kunde räkna ut med lillfingret inte räcker när man knappt är ett år fyllda. Kan förklara vår tid tillsammans från klockan 17 som skrik och panik. Mysigt, härligt och fullständigt jag-vill-slita-mitt-hår-och-dö ungefär. Hon ville inte äta, eller JO DET VILL JAG GE MIG MATEN, hon ville inte sitta i knät, eller JO DET VILL JAG TA UPP MIG IGEN, hon ville inte leka med sina leksaker, eller JO DET VILL JAG MEN DE FUNKAR INTE SÅ SOM JAG VILL!!! Ni fattar. Världen var liksom emot Isabelle denna eftermiddag. 
 
Redan klockan 18.15 låg vi i sängen och läste bok. Sedan fick hon en flaska som hon knappt hann dricka upp innan hon hade somnat. Lilla mini. När din mamma försöker natta dig under dagen- sov bara. Vi vet bäst*. Så det så. 
 
Dagen var mysig. Vi promenerade till Wint vid 13 för möte om årets sommarfest som jag och mammalediga Elin ska fixa. Isabelle och hennes Signe (6 veckor yngre) lekte och kröp efter varandra. Klappades på tok för hårt och råkade putta varandra några gånger. Spännande det där med att ha noll fingertoppskänsla för hur man beter sig :) Sedan hängde Isabelle mer med Alexandra på jobbet än med mig. Så himla nice att se henne vara så trygg med andra! På hemvägen från Wint lyssnade jag klart på p3-dokumentären om barnamorden i Arboga. Riktigt bra podd att lyssna på när man ska sova själv! 👍🏼 Ett är i alla fall säkert: Jag kommer inte öppna dörren för några tyskor. 
 
Alrighty, vi hörs!
 
 
 
*Och kommer så att göra hela livet. Så ifrågasätt aldrig min allsmäktighet, okej? Mammor har alltid rätt, det är sen gammalt.