Hej hej

Varje vecka borde vara sån här. Jobba fyra dagar, vara ledig tre. Ska det vara så svårt att införa?!? Passar mig perfekt, det vill jag lova. Kommer ner i riktigt semesterlunk när det känns som att helgen har två lördagar. Kan liksom inte bli bättre.
 
I lördags åkte Isabelle och jag till Hönö där mamma och pappa stod med husbilen över helgen. Det är fint på Hönö. Mysiga butiker och restauranger, vackert som bara den och skönt lunk ute på öarna. Vi grillade laxpaket och Isabelle höll på att göra mig galen då det enda hon ville göra var att klättra upp och ner för trappan upp till husbilen. Utanför var det asfalt men det brydde sig inte lilla fröken om. Det finns väl alltid någon som tar emot, eller? verkar hon tänka när hon klättrar. Förra sommaren när vi hälsade på i husbilen låg hon liksom där hon lades ner, i lördags var hon nöjd i ungefär fem sekunder på filten jag lagt ut och skulle hellre riskera livet i den där jäkla trappan. Nåja. Allt har sin charm (har jag hört). Och stressad mamma blev till överlycklig mamma när jag råkade hitta en brygga med värsta perfekta ljuset. För att hålla Isabelle med på noterna medan jag knäppte en sisådär tvåhundra bilder fick hon mitt objektivlock som hon sedan kastade i havet. Hon är en prövning, den där lilla.
 
Men bilderna blev bra!
 
I söndags åkte vi mot Tvååker och kosläpp där. Jag har inte varit på kosläpp innan så var lite nyfiken på hur glad en kossa kan bli egentligen. De rusade glatt ut i vårluften från sitt stall och där stod jag med en klump i magen. Det kändes så jäkla fel att stå där med flera tusen människor som skrattade och hurrade och klappade de söta kalvarna, kossorna och lammen som man sedan kunde köpa på grillen en bit bort. Gör folk inte kopplingen? Hur kan man ställa sig och äta en burgare medan man pekar på korna med sina barn och bara "åååååh vad härligt de har det". Fortsättningen på den meningen borde vara "och imorgon kommer slaktbilen och hämtar alla tjurarna och de små söta lammen!". Det kändes inte bra. Men det var härligt att åka på höflaket bakom traktorn med alla systrar och Isabelles alla kusiner. Och sitta i gräset och äta tonfiskmackor och pannkakor som Jenny hade gjort till oss allihop (Isabelle slukade en macka och pannkaka). Men fan, vad grym människan är alltså. 
Vad är detta för en stor unge undrar kanske du? Agnes. H E R R E G U D vad hon är stor tjej nu! Orkar inte. Hänger inte med! Stoppa tiden för guds skull!
 
Idag fick jag och Isabelle bege oss ner till jourcentralen ännu en gång för att kolla upp varför hennes öra inte slutar att vara. Hon har ju öroninflammation med sprucken trumhinna och vi fick gå därifrån med starkare penicillin. Lilla hjärtat! Begynnande hål även på andra örat idag så nu jäklar ska inflammationen bort. Tur att hon är pigg och glad, på allmäntillståndet kan man inte gissa att hon är sjuk ens. 
 
Efter det åkte vi ner mot Fjärås för att hämta upp Jacob som golfat för att sedan styra lille Audin mot Tjolöholm. Jag älskar verkligen Tjolöholm. Får ett lugn i hela mig när jag befinner mig därute. Isabelle hade somnat i bilen ner så vi lade över henne i vagnen så sov hon gott när vi gick barnvagnspromenaden i bokskogarna runt Tjolöholm. Hon vaknade lagom tills jag inte stod ut att vänta längre med att få sätta henne bland alla vitsippor och fota, när jag stillat mot fotobegär tog vi en fika vid Storstugan. Dagen avslutades hos Sanna och Felix med grill på deras nybyggda altan. Längtan efter vårt hus är just nu om möjligt ÄNNU större. 
 
Magiskt väder vi har nu va. Magiska kvällar. Igår grillade vi hos familjen Chettat och solen lämnar inte himmelen förrän efter 20. Idag var det till och med ljummet i vinden! Jag älskar våren. Älskar, älskar, älskar våren!