Ett gäng bilder på Sam

Guten tag mina vänner... 
 
Onsdag idag! Sam och jag hänger här hemma, han sover i sin vagga och jag redigerar bilder. Han har de senaste dagarna verkligen hasat ner på sömnkontot och spenderar nu mer och mer tid vaken. Han sover 3-timmars pass på nätterna (vaknar som en klocka klockan 02 och 05) men äter gärna oftare på dagarna. 
Igår var vi på BVC och jag frågade lite om amning och att han äter så väldigt fort, ofta ammar vi inte längre än fem minuter. Om det räcker liksom? Vi lade Sam på vågen och den visade 400 g plus på en vecka... konstaterande: jag har grädde i brösten och behöver INTE fundera på om han får i sig tillräckligt eller ej (på BVC är de liksom nöjda med 150-200 g upp på en vecka)!
 
57 cm lång är han nu, vår lille grabb och vägde 4,370 g. Helt galet ändå... att växa 7 cm och gå upp nästan 1 kg på 3,5 vecka. Inte konstigt att de sover mycket :)
 
Igår fick även Isabelle hänga med till BVC för sin 2-årskontroll! Sanna (vår sköterska) sa att tvååringar är de svåraste att mäta och väga, att det brukar bli många tårar. Isabelle som älskar att stå på mamma och pappas våg i Kolla (?!?) och inte brukar vara så svår skötte det hela exemplariskt. Hon pratade om kossan som satt som klistermärke på vågen och sedan tog hon hand om en ekorre när hon skulle mätas (sista gången de mäts liggande på grund av fortfarande krökt ryggrad tydligen). 85 cm över havet och 11,3 kg tung blev domen! 
När jag klädde på Sam satt Isabelle och pratade med Sanna. Hon berättade om alla djuren på pusslet hon pusslade och hur de lät, fixade och donade med klossar och mammahjärtat svällde såklart av stolthet. Där satt hon liksom, två år, och pratade helt obehindrat med Sanna som hon aldrig tidigare träffat och var så trygg i sig själv. Inte för intet man blir stolt ändå.
 
Oh! Fick redigerat lite bilder som jag tog lite snabbt här hemma innan vi gick ut i det fina vädret häromkvällen. Har bäddat med vita lakan i gästsängen BARA för eventuella fotomöjligheter och det blev tamigtusan bra! Bra beslut, Sarahjoh:
Bad-azz rivmärke på kinden han gjorde på sig själv lagom till fotograferingen... 😇

Hej hej

Det är så ljust om kvällarna nu va! Gör mig lycklig långt in i själen. Så gött att bädda ner kidsen i vagnen och gå ut på promenad vid läggningen. Isabelle har inte sovit på dagen de senaste dagarna så hon har somnat ungefär 200 meter hemifrån varje kväll. Sam... somnar när jag tar på honom overallen. Han gillar verkligen att vara väldigt varm, och att åka vagn eller babyskydd är riktiga sömnpiller enligt honom. Han sover fortfarande otroligt mycket, och när han är vaken får han sjukt många pussar från mig och Isabelle. Inte en enda gång har Isabelle blivit sur på Sam när jag haft honom i famnen (inget MIN MAMMA!) och varje gång han gråter tittar hon på mig och säger:
"Ledsen Sam", och direkt efter: "Så, Sam". Dessa två alltså! Är så himla lycklig, över två friska barn, vårt fina hus, att jag och Jacob har varandra och att våren är här. Jag njuter till max av livet nu.
 
Mitt största dilemma de senaste månaderna har varit huruvida Isabelle ska vara kvar på förskolan eller ej. Jag kan inte ta beslut! Vacklar fram och tillbaka mellan ja och nej mest hela tiden. Tog till slut beslutet att inte säga upp platsen utan testa att lämna henne, så i tisdags var det dags. Vi packade in oss i vagnen och gick till förskolan, det var första gången på nästan tre veckor som Isabelle skulle dit. Hur skulle lämningen gå? Ungefär så här:
Hon rusade in till kompisarna, jag satte mig ner och sa att hon får ha en så himla rolig dag varpå hon vänder om och ger mig en kram och en puss och springer sedan in till pedagogerna. Så har lämningarna hela veckan sett ut, och hon har varit galet glad när jag hämtar henne klockan 14. Hon gillar verkligen förskolan! Så vi kör på att hon är där ett tag till... timmarna när hon hänger där rusar verkligen iväg. I tisdags fick jag storstädat här hemma, och i onsdags kom Terese och hennes Sam (en 5 månaders Sam) hit på lunch. 
 
Just det! I måndags var jag 5-barnsmamma. Gick väldigt bra, blev lite svettigt när Sam & Kenza vaknade men innan dess när det bara var Oliver, Bella & Isabelle fick jag grejat i växthuset medan de lekte fint tillsammans. Vi promenerade i barntakt hit från Jenny, och Isabelle blev lite sur mot slutet. Kommentar från Bella: 
"Isabelle, sluta vara så argsint!" 
Älskar när kidsen använder vuxna uttryck :)
 
En sista grej bara... härommorgonen ammade jag Sam i gästrummet där vi sover när jag hör att Isabelle vaknat och står vid grinden och ropar mamma. Jag tänker att Jacob är ju där uppe, han kommer ta ner henne. Men minutrarna går och Isabelle fortsätter ropa, har Jacob åkt till jobbet utan att säga till mig? Jag får lägga ner Sam och går upp för trappan till en lycklig Isabelle. 
"Är pappa inte hemma?" frågar jag. 
"Pappa sover", säger Isabelle då och springer tillbaka till sitt rum, dit hon dragit igen dörren och kikar in. Mycket riktigt, där ligger Jacob och nanar. Isabelle drar igen dörren igen och ska gå med mig ner. Jag var förundrad. Hur kan man sova genom att lille barnet står och ropar?! Män alltså.
 
Näj, nu är det natten! Godnatt :)

Kalas för Isabelle

I söndags hade vi kalas för Isabelle! Solen sken och det var årets första riktigt varma dag, galen tur! Så vi dukade upp ute på altanen (sluta vad jag ÄLSKAR vår altan) och alla kidsen kunde härja som de ville. Jacob hann få ihop studsmattan som Isabelle fick i födelsedagspresent från oss till alla barns stora glädje, sen spelades det fotboll och cyklades omkring på altanen. Vi tackade vädergudarna för fint väder- att behöva vara inne med alla 8 barn (9 med Sam, men han sov mest) hade blivit kaoz. Nu kunde de springa som de ville, och Isabelle var i himmelriket. Hennes ögon lös över varje present som hon öppnade, och man såg att hon njöt av att ha alla hon tycker om här. 
 
Fotografen inom mig var också väldigt nöjd... sicket ljus det var här på eftermiddagen! Mjukt och fint, jag kan ha tagit några hundra bilder... gick inte att sluta liksom. 
...gick inte att sluta ladda upp här heller 🙈
 
Lille plutt! Vad tusan hände här egentligen?! Två år sprang verkligen iväg. Och herre vad stor hon blev nu när Sam är här... blir förvånad varje gång jag lyfter henne som liksom är tung och kompakt, har redan vant mig vid lilla fågelungen på <4000 g att ha i famnen. 
 
Det var i alla fall ett riktigt lyckat kalas, vi bjöd på pizzabuffé, mycket smidigt. Köpte färdiga degar och körde tre olika varianter- en vegetarisk, en med tonfisk och en med pepperoni. Jacob bakade sin (veganska) banantårta som är helt galet smarrig och alla kunde sitta i solen och ha det gött. Beställer sånt här väder till nästa års kalas också, tack! 👏🏼