En dag på Liseberg

 
Älskar att Jacob och hans företag är leverantörer till Liseberg, för varje år bjuder Liseberg in alla leverantörer till premiärhelgen och som att det inte vore nog bjussar de på inträden PLUS åkband. Woop woop! I år hängde Linda och tjejerna med samt familjen Chettat och familjen Ahlström. Och dagen var tamigtusan perfekt (sorry för sådan beskrivning MEN dagen var verkligen himla bra)! Kände när vi åkte hem att nu skulle jag vilja spola tillbaka tiden och göra dagen igen. För kombon bra väder, glada barn och lagom med folk plus att vi alla hade åkband... det var grejer det. Vi hängde i parken från att de öppnade till att de stängde, så det blev en helkörare kan man säga. Isabelle höll humöret uppe prick hela dagen (förutom en dipp vid 15 när hon höll på att somna i Jacobs famn men då de ansvarsfulla föräldrarna valde att ge flickebarnet glass istället för sömn så kunde hon köra hela vägen in i kaklet efter det 😇) och åkte allt som hennes 85 cm tillät. 
Hon var så modig va! Inte en gång tvekade hon inför att åka nåt utan tyckte bara allt var spännande, och när vi gick förbi en Lisebergskanin frågade jag henne; vill du krama kaninen? Hon nickade bestämt ja, så jag satte ner henne och hon sprang fram till kaninen och kramade om den. UTAN SIN MAMMA ELLER PAPPA! Vem gör så?! Ska hon inte vara lite blyg och vilja hålla handen inför stor, hårig, grön sak?! 
 
Annat konstaterande: När vi hänger med andra familjemedlemmar (eller andra som Isabelle fattar tycke för, hint hint Sandra & Tina) så faller jag och Jacob långt ner på Isabelles löve-stege. Hon struntar fullständigt i oss, kan man väl säga. Helt fantastiskt att hon är så älskad av så många personer som gör att hon känner sig som den tryggaste lilla människan på jorden, men lagom kul för hennes ömma föräldrar när vi inte får hålla hennes lilla hand för att hon ska hålla någon annan. Men faktumet står kvar; jag älskar att alla tar till sig vår lilla unge, och att hon är så vansinnigt framåt.
 
Vi kollade på kaninteater (jag och övriga föräldrar skrattade högre än barnen) och efter det kramade Isabelle varenda kanin hon fick syn på. Lyckan blev total när jag köpte henne en ballong med kaninen, den vaktade hon med sitt liv och leker än med den här hemma.
 
Nä, tusan vad vi hade det bra. Nästa år så jäklar kan Isabelle åka ännu fler attraktioner och Sam är med på ett annat sätt. När dagen led mot sitt slut där mot klockan 20 så tvättade vi av Isabelle och bäddade ner henne i vagnen så att hon kunde chilla lite. Resulterade i att hon somnade på 5 minuter medan vi spelade på chokladhjulet. Aldrig hänt innan! Men fattar att hon var trött, så som hon röjde med alla sina älskade kusiner hela dagen :)
 
Godnatt kompisar!

Senaste tiden i mobilbilder

Alright, för att kompensera mitt extremt dåliga bilduppladdande här den senaste tiden kommer här ca 36 bilder. Håll i hatten!
Trött mamma (med stylat hår från frisören dock!) och en liten nisse till unge som bestämt skulle ha på sig mössan och hjälpa pappa att greja lite bara
Gudars, vad vi har bakat i år. Två omgångar med lussekatter och två omgångar med pepparkakor. Isabelles bidrag till färdiga bullar och kakor? 0. Noll. Zip zero nada. Helt värdelös på att baka är hon, vår lille
Babyligan
Jul i vårt hus och bästisarna Bella & Isabelle. Bella är så kärleksfull mot Isabelle va! Vill hålla handen, kramas, hjälpa henne med prick vad som helst hon behöver hjälp med... om Isabelle är mottaglig för sådan kärlek? Nej. Hon är i utbrytarfas och vill inte ha hjälp med nåt och närkontakt får bara ske på hennes villkor. Stor eloge till Bella för att hon inte ger upp! <3 Tredje bilden: Alla kusinerna. Jesus vad jag älskar min familj. Den dagen var vi ute och cyklade, alla systrar och alla barn. Sån lyx att bo nära och kunna göra såna grejer!
8 år. ÅTTA ÅR! TAPPADE TÄNDER! Jag hänger inte med.
Snöööööööööööö! 
Mer snö. Och vårt hus. Tänk om, TÄNK OM, detta kunde komma tillbaka på jul... önsketänkande jag vet, och jag är tacksam att vi ens fick det vi fick, men ÄNDÅ! Så nära jul var det såhär vackert
Isabelle har såklart också fått en gran. Med olikfärgade lampor tillsammans med röda kulor. Mina ögon älskar den granen, verkligen. Allt matchar... så himla bra.
Hehe. Bild 1: Kusintokarna igång igen. Vi var på barnrytmik förra måndagen och de spionerar på gruppen som var innan oss :) Bild 2: Ett reklamblad från Ellos som Isabelle fick syn på och utropade: "Pappa!" Svårt att förklara den för Jacob...
Arga leken med litet barn. Och mammas mage funkar fin-fint som stöd när man kollar TV!
Snö... igen. Men alltså, jag älskar snö så förbannat mycket! Känner med Isabelle som jag gjorde första året med Wille när han inte ville bada (say whaaaaaat!). Trodde liksom att jag skaffat hund för att ha någon som älskade att bada lika mycket som jag, lika som jag skaffat barn för att ha någon som älskar snö lika mycket som jag. Ska det vara för mycket begärt?!? Wille är dock helt frälst i vatten nu, han hade helst levt sitt liv i vatten så än lever hoppet för Isabelle och hennes kärlek till snö också.
Ah, granen. Så fin! Så bra val av oss ändå (fort gick det att välja med, som vanligt när det kommer till oss. Vi är inte så veliga som man kanske kan tro). Typisk moment med barn hände igår när den skulle kläs: I tanken - Åh vad mysigt att klä granen hela lilla familjen! Verkligheten - Jahopp, Isabelle är svinsur för att pyntet hon försöker hänga ÖVER KANTEN PÅ LÅDAN SOM VI HAR PYSSLET I inte vill stanna kvar där, och gråter genom hela granklädningen. Ah, livet med barn. Så härligt oförutsägbart... :) Fick dock hjälp av farbror Victor som var här och lirkade med surt barn :)
 
Det var alles för denna gång. Ha de!

Några bilder från Bräckan

Kan inte nog beskriva hur jäkla lycklig jag är över att jag lyckats överföra mitt lilla fotointresse på Sandra! Ständigt tjat om bländare, rätt vinklar och motljus och allt sånt där gjorde att hon tillslut gav upp och köpte sig en liten kamera som hon hanterar helt GRYMT! Är så imponerad av henne och hur fort hon lärt sig saker som tog mig flera år att lära. 
 
Så vi bestämde oss för att styra upp en liten fotosession uppe på Bräckan en solig kväll i juni och bilderna blev så härliga. Sommaren alltså, vilken grej.
 
 
Vi har minst sagt ett mindre bibliotek av bilder att visa på Isabelles och Ebbes bröllop om man säger så. Ebbes benämning på Isabelle sedan några månader tillbaka är Bellbe, enligt Sandra frågar han efter Bellbe minst tolv gånger om dagen. Det ÄR kärlek!