Liten status Isabelle

I april fyller Isabelle 3 år. Tre år! Det är helt vansinnigt egentligen, att hon funnits i vårt liv i snart tre år. För samtidigt som det känns som att tiden flugit fram, så kan jag knappt minnas hur livet var innan henne. Kan helt solklart minnas ögonblicket när hon på förlossningen lades upp på mitt bröst. Det var så häftigt! Tårarna sprutade och jag skrattade och grät om vartannat medan jag stammade fram till en helt tagen Jacob att det här, det här är vår dotter. Isabelle Aurora Ahlström. Eller, Isabelle Aujoja Apum som hon själv benämner sig. 
 
Det jobbigaste med lilla fröken just nu är leken med andra barn. Det spelar ingen roll vad det är som det andra barnet har, Isabelle bara måste ha det. M Å S T E ha det. Idag hade Bella en gul tratt och Isabelle fick den blå, och då gick det inte att leka utan bara sura för att hon absolut skulle ha den som Bella hade. Fast även om hon fått den av Bella hade det inte varit bra nog, hon vill liksom ha det som någon annan har vilket så klart blir problem. Cornelia & Freja var här i helgen och jag måste hylla de två till skyarna för hur de tar hand om sin lilla kusin. De är 6 år nu och förstår bättre än att leksaker är hela världen. De låter Isabelle hållas med vad hon vill ha, och inkluderar henne i sina lekar så att Isabelle kan vara med på sin nivå. Så himla fint att se! I lördags lektes det kurragömma och följa John i flera timmar, Isabelle kämpade på till 21 då hon tokdäckade så fort hon lade huvudet på kudden. 
 
Maten går absolut bättre än vad den gjort innan, vi får fortfarande oftast mata henne för annars hittar hon på hundra andra saker att göra istället för att äta (med frågan varje gång att behöver dem mata dig på förskolan med?! Nääääää) men hon äter verkligen allt. Hon gillar dock inte när maten blandas på tallriken (vilket starkt får mig att ifrågasätta om hon verkligen är mitt barn) eller för mycket sås (vilket definitivt skulle avslöja att hon ej är min) så paj och lasagne är inte favorit hos unga fröken. Laxpasta, flygande Jacob, spaghetti & färssås, wok och sånt där står högt i kurs, medan tex potatis och köttbullar (
vegetariska så klart) inte är hennes favvo.
 
Läggningarna går prima! Nu är hon inne i en period då det bara är jag som ska lägga. Redan vid 17 idag tittade hon på mig och sa; Mamma läsa bok för mig? 
För några veckor sedan var det Jacob som absolut skulle läsa, nu är det jag. Tror det har att göra med att efter att vi läst två böcker (kompromiss med två böcker, hon vill läsa fler och jag vill helst läsa... en😅 Men ha i åtanke här att hon är 2,5 år - vi läser i princip samma bok varje kväll. Just nu är det Bamse och Studsbollen, alltså JESUS vad jag är trött på den där boken medan Isabelle sa Wihooooooo! när vi skojade om det när vi borstade tänderna) så kliar jag henne på ryggen och sjunger samma låtar varje kväll. Vem kan segla utan vind, Trollmor, När man är bästisar, En liten båt, Blinka lilla stjärna och Snälla bli min igen ELLER New york med Melissa Horn. Hon har sovit när jag avslutat rundan varje kväll nu i två veckor. Så galet mysigt. Hon får absolut inte sova något på dagen, och nu äntligen, efter 2,5 år har vi fått in att vi lägger båda barnen prick klockan 19 varje kväll och det funkar galet bra. Isabelle sover till runt 8, älskar att hon aldrig tvingat upp oss alldeles för tidigt om mornarna 🤗
 
Sen har hon fortsatt med sitt "Åkej, mamma!" när jag ber henne om saker. Hon är otroligt snäll och lätt att ha att göra med, frågar om lov för saker hon vill göra och bara hon får stänga av tex iPaden eller avsluta det hon håller på med så blir hon inte ledsen och arg när hon måste sluta med det hon gör. Sen kan hon vara den suraste lilla ungen som går i ett par skor... gud, vet ingen som kan bli så sur som hon, hon stampar iväg med ett högt "HMM" med armarna i kors och tycker fasligt synd om sig själv. 
 
Nä, jesus alltså vad jag älskar detta lilla barn. Ikväll badade Isabelle och Sam i badkaret här uppe och jag fick nypa mig i armen att de här två är mina små, att det är mig de ropar på när de ropar mamma och att det är jag som får pussa dem godnatt varje kväll. Sjukt mycket kärlek!

8 månader!

Alright, lilleSam har fyllt 8 månader! Det firades med besök på BVC där han fick sitta upp på vågen (första gången, han såg så stor ut!) och vi gick därifrån med orden att han kändes större än sina 8 månader, jag gick därifrån med svetten lackandes i pannan för det är en mindre kamp att försöka hålla Herr-Jag-Har-En-Miljon-Myror-I-Blöjan stilla i knät, det går bara inte. Han ska upp och ner, han ska slänga sig hit och dit, han ska äta upp låtsasdjuren och han ska slänga dem på golvet. Och så mitt uppe i allt ska han köra ett litet gympapass med djupa benböj också. När jag desperat försöker hålla honom i min famn 😅
 
Nåväl. Han har energi, vår lille pojk, det kan man inte säga annat :)
 
En liten lista med vad Samme bemästrar nu är på sin plats!
  • Han ålar sig fram i någon slags rekordfart. Han övar dock som tusan på att ställa sig på alla fyra, och idag tog han ett riktigt kryptag framåt. Det gick för långsamt tyckte han så han slängde sig ner på mage igen, men han verkar vara på G för att krypa
  • Han äter som en mindre häst (HALLEULJA!) och hej vad det går! På 10 minuter har han ätit upp en lika stor portion som Isabelle som i sin tur sitter med sin första tugga fortfarande... :)
  • Han sätter sig upp alldeles själv, och är sjukt stolt varje gång han gör det!
  • Tokdiggar med armen när vi spelar musik
  • Älskar sin syrra och det bästa han vet är att busa och ta hennes napp när vi myser i sängen på morgonen. Han kan göra det hundra gånger om, och hon låter honom göra det
  • Enkel att ha att göra med, han är nöjd bara han får vara med
Sover: Det går sådär med sömnen just nu. Han är fortfarande lättlagd (inte riktigt lika lätt som tidigare, men vi snackar inte entimmesläggningar som vi gjorde med Isabelle, snarare 10-20 minuter) men han är helt obsesses vid flaskan. Får han inte den när han vaknar då blir han vansinnig och vrålar tills han får den. Tog fighten och slutade med flaska på natten, men vi tog beslutet efter 3 veckor att han nog inte var redo för sömnen blev bara sämre och sämre, nu när han får en flaska på natten blir det färre uppvak och då får det vara så. Gör hellre en flaska på natten än att han ska sova så oroligt som han gjorde
 
Äter: Mucho bra 🤗 Gröt till frulle, sedan en 120 ml ersättning när han ska sova vid 9.30. Då sover han i 2,5-3 timmar på den flaskan och får lunch dir när han vaknar. Sedan ett mellanmål, middag och till sist välling. Tycker även denna gång att det är kul att laga mat, så lagar all mat till honom. Blir fiskgrytor och böngrytor, kött hoppar vi
 
Älskar: Sin syster. Herregud, bara han får syn på henne så skiner han upp, och Isabelle är likadan. Jag brukar liksom gömma mig bakom dörrkarmen och bara göra så att Sam syns in i rummet där Isabelle sitter, och när hon får syn på honom utropar hon alltid "Heeeeeeej Tamme!". Sen gillar han verkligen lekrummet. Han kan åla omkring mellan grejerna och sätta sig och pilla med något, bara han inte är därinne själv så är han toknöjd med att hänga där med alla leksaker
 
Vikt:
Längd:
 
Vad Isabelle hade för sig när hon var 8 månader hittar man här!

Han har en energinivå utan dess like

Låt oss ta en minut och prata om Sams energinivå. 
 
Alltså, jag blir svettig varje gång jag ska ta på Sam kläder. Eller byta blöja. Eller hålla honom i famnen. Han kan inte vara stilla. Absolut MÅSTE rulla över på mage och hugga tag i något olämpligt (ALLTID blöjkorgen eller lampkontakten när vi byter blöja, ALLTID försöka krypa iväg när vi tar på kläder). Tror inte du förstår vilken liten vessla han är, det måste bo ett ganska stort gäng med myror i hans lilla kropp för hej kom och hjälp mig vad han inte kan ligga stilla. Som att det riktigt kryper i hela honom så fort man lägger honom på rygg. Måste. Snurra. Runt. Till. Mage tycks han helt maniskt tänka och så ålar han sig iväg. 
 
Busig är han med. Så fort han är något på kornet som han inte får ålar han fort så in i bänken när man kommer efter honom. Vad jag kan minnas av Isabelle i samma ålder var att hon knappt rörde sig alls? Hon kom bakåt, det minns jag, för lilla fröken ville inte åla sig fram så som galningen här hemma gör.
 
Men! Vilket litet lyckopiller han är ändå. Det där leendet med två små gaddar, hans DA DA DA DA DAAAAAA hela vägen upp i babyfalsett gör att mitt hjärta slår volter. Hans bök och stök i spjälsängen för att plötsligt lägga sig platt på mage och tokdäcka, hans varma armar runt min hals när han precis har vaknat, hans andedräkt, åh herregud denna bebisandedräkt, hans gosiga kinder, hans skratt när han jagar Isabelle i gåstolen... kan fortsätta i en oändlighet.
 
Oh, annan grej som fick mitt hjärta att verkligen smälta var när Isabelle, Sam och jag satt och åt frukost igårmorse. Isabelle är alltid väldigt noga med att Sam måste sitta kloss an henne i barnstolen, likaså igår. Sam sitter med en bok i handen, som Isabelle tar och ska läsa för Sam när följande konversation (eller, monolog, hehe) utspelar sig:
I: "Okej Tam, jag läser en gång till sen släcka lampan, okej? Tummis?
Varpå hon sträckte fram sitt lilla pekfinger (varför använder barn pekfingret när de ska göra något med tummen?!) mot Sam för att tumma på att hon bara skulle läsa boken en gång till. Meningen ovan är som ni förstår exakt tagen från när Jacob nattar Isabelle. Han får henne alltid att tumma på att nu läser de boken en sista gång, sedan får hon släcka lampan <3 Dog lite vad gulligt det var. 
 
Älskar också att Isabelle är sjukt noga med att varje kväll ge en kram och en puss till sin lillebror när det är godnatt. Denna kärleken. Kan inte hantera all denna kärleken!