Bananflugor och städdag.

Vi har haft en del små jävla flugor här hemma det senaste. Jag hatar dem! Dem stör mig något otroligt och jag kan inte få bort dem! Men iaf. Häromkvällen innan jag skulle gå och lägga mig kastade jag en melon som vi hade ätit och som flugorna nu satt på. Jag går upp och lägger mig och är arg för att dem inte försvinner!
Mitt i natten någon gång gör jag en sån där skräckgrej och sätter mig käpprakt upp i sängen och drar efter andan. R vaknar och frågar vad det är med mig och följande konversation äger rum:
'Det är bananflugor överallt! Dem är i den där blomman'
'Va?' Rallan sätter sig med upp och klappar på mig. I mina tankar kommer jag på den smarta idén att kasta ut blommorna från balkongen och på så sätt bli kvitt bananflugorna. Rallan tänder lampan och jag tittar mig omkring.
'Men här finns ju inga blommor!' Rallan tittar konstigt på mig och sakta sjunker det in att det var en dröm.. Hemska, hemska dröm.

Föresten kom världens bästa kille hem från jobbet igår och började städa.
Jag sa att han var duktig och han tittar på mig och säger; Jag är ju aldrig hemma på städdagen, så jag tänkte att jag kunde hjälpa dig lite ikväll! Han är underbar, den där Rasmus. Det bästa som finns, faktiskt!