Förlåt mig Sam, men idag tvättade jag din rumpa i Lygnern 😬
 
Du låg och var nöjd och glad (OBS! halva tiden var du svinsur i ditt babyskydd medan vi försökte äta ((så klart)), så detta hände lagom till att du blev nöjd...) på filten medan jag letade febrilt efter våtservetterna. They where nowhere to be found, om man säger så. Ibland är man i nöd och då måste man liksom göra vad man måste göra, så jag tog med din lilla söta rumpa till vattnet som idag var så kallt att inte ens jag badade, jag höll glada lilla dig i min famn och visste att vi var sekunder ifrån kanske din värsta upplevelse i livet. 
 
Sedan gjorde jag det.
 
Jag tvättade dig i Lygnern och din reaktion lät sig inte väntas på. Du liksom drog in så mycket luft du bara kunde i lungorna och sedan skrek du så att det hördes hela vägen bort till Sätila som ligger på andra sidan Lygnern som man ändå måste säga är en ganska stor sjö.
 
Men älskling, jag förstår dig. 
 
Du blev i alla fall väldigt snabbt glad när vi kom upp igen och du fick på dig ny blöja. Du kanske kände dig som en ny människa efter ett bad i iskallt vatten, vad vet jag, men jag kände att vi direkt blev kompisar igen och att du inte tänkte skuldbelägga mig mer än nödvändigt över det inträffade. 
 
Sen kom vi hem och jag snicksnackade lite med grannen här mittemot. Tittar av en slump ner mot min ljusblå skjorta och ser två blöta fläckar vid brösten. Har du någon gång försökt hålla ett samtal vid liv medan du febrilt försöker dölja något på din kropp? Först lyfte jag fort som tusan upp Isabelle som SÅ KLART inte alls ville vara i min famn, jag försökte hålla armarna i kors men det är lite väl högt att hålla dem över brösten för att det ska se någorlunda naturligt ut så i ren panik tog jag vad som fanns närmast- Isabelles badring. Höll upp den medan jag försökte spela cool och behålla någon slags värdighet med bröstmjölk på hela skjortan... vad ska man säga. Småbarnslivet, vilka härliga år va 😬
"Sa du bada mamma?!" Ja min son, vänta du bara... 😇