Låtom oss tala om midsommar.
 
Igår vaknade jag upp efter 5 timmars sömn fast ändå full av energi. Kollade ut på altanen där tältet vi hyrt stod uppställt med långborden fulla av blommor och glas, hörde ljudet av sovande gäster och höll Sam i min famn. Log, fastän vi hade mycket att städa. För fasen vad glad jag är att vi valde att fixa midsommarfest i år! Och fasen vad glad jag är att jag genom Jacob fått bli en del av antagligen världens bästa gäng. 
 
För detta gänget kan det här med fest. Vi har så länge jag varit med haft knytkalas till både midsomrar, kräftskivor och julmiddagar. Alla hjälper till att fixa, alla hjälper till att plocka. Det går på rutin liksom. Så det är en fröjd att fixa fest, och sen har jag ju lite rutin för just det efter alla år på Tjolöholm ändå. Vi fick så mycket ros för att vi dragit ihop till fest och fixat med tält och grejer, medan jag inte kände det som att vi gjort särskilt mycket alls. Det har ju varit kul att planera, kul att fixa. 
 
Så vi var 20 vuxna, 6 barn och 2 hundar (en tjejvovve, gad - Wille var i HIMLEN). Isabelle levde livet, och hur häftigt är det inte med barn egentligen? Träffas för första gången och någon timme senare vara bästa vänner. Klockan 22 var Miriam och Isabelle i sitt esse, sprang omkring på tomten och jagade hundar och sånt som gick att äta i växthuset.
 
Isabelle tokdäckade vid 22.30 och då satte jag mig med ett glas välförtjänt sangria och allsången tog sin början. Det är fasiken livet att sitta i ett partytält med levande ljus, fina vänner och allsång. I grillen brann elden och jag kände mig tacksam. Så vansinnigt tacksam. Tacksam för fina vänner, för en lyckad fest, för livet i stort. 
 
Ett gäng sov över och på söndagen käkade vi frukost och gick en promenad innan alla åkte hemåt igen. Vi var aströtta men gick som på moln ändå. Fest alltså, vilken grej.
 
Bilder! Ingen fest utan bilder, det är sedan gammalt: