Här är några saker jag skrivit ner i anteckningarna på telefonen men inte skrivit på bloggen ännu, vad jag kunde hitta i alla fall. :)
 
För några veckor sedan höll vi på att packa in i bilen för vi skulle åka iväg. Ni vet att det ALLTID är stressigt när man ska ge sig iväg någonstans, så Jacob och jag sprang som yra höns fram och tillbaka för att få med allt. Så hör jag plötsligt Jacob svära på garageuppfarten- Sam hade nämligen tagit sig in i bilen på förarsidan och hällt ut en Cola Zero i sätet. 
"Gå din väg innan jag slänger dig i bäcken!" utropade Jacob frustrerat till Tamme (så oklart uttryck 😅) varpå Isabelle, som stod inne med mig säger: "Vad sa min pappa, mamma? Att han skulle slänga min lillebror i häcken?" Att jag bröt ihop av skratt gjorde inte Jacobs humör bättre precis för stunden, men vi skrattade gott åt det när vi väl kom iväg med bilen :)
 
Isabelle har verkligen övat på det här med förlåt och vi har varit otroligt noga med att man alltid ska säga förlåt- både vuxna och barn. Om jag höjer rösten och den reaktionen varit onödig så säger jag förlåt till henne, och räknar med att hon säger förlåt till mig. Ofta kan mitt tålamod tryta vid matsituationerna. Hon äter så förbaskat långsamt och ska göra allt annat än att bara äta vilket ibland resulterar i att jag ger upp och säger åt henne att lämna bordet. Hon har svårt för att bli tillsagd och det slutar nästan alltid i att hon blir arg och ledsen och går iväg, men efter några minuter kommer hon alltid tillbaka och står i dörröppningen till köket. "Förlåt mamma. För att jag inte åt min mat." Alltså, det är stort tycker jag! Att hon kan säga varför hon ber om ursäkt också. Men så tydligt att vi genom handling visar allra bäst hur kidsen ska bete sig! 
 
Ett annat scenaro som hände här för några veckor sedan var att Isabelle och Sam lekte på garageuppfarten när grannens son mittemot (han är strax över 20) kom ut och skulle grilla. "Heeeeej!" ropar Isabelle. Killen, som genast blir lite tafatt, säger hej tillbaka. "Vad gör du?" frågade Isabelle. "Jag ska grilla." "Jaha! Det här är min lillebror Tamme", säger Isabelle och visar på Sam, men då var grannen redan påväg in 😅 Men så gulligt att hon alltid ska presentera sin lillebror Tamme.
 
Alright, das was das. Natti! :)