"Mamma, vi måste åka till Nelia & Freja, de väntar på mig." Orden var Isabelles och det var det första hon sa när hon vaknade hemma förra lördagen. Jag förklarade att vi är hemma nu och att Cornelia och Freja är kvar i Skåne, men det köpte hon inte. Frågade om hon inte fått nog efter att ha träffat dem varje dag i en hel vecka, och svaret jag fick var helt enkelt ett "nej". :)
 
Men, jag förstår henne. Cornelia och Freja skämmer bort henne till tusen och trots att de är 7 och hon är 3 så leker de så himla bra tillsammans. Vi har fått köra på 3-sekundersregeln med Sam. Alltså inte när det kommer till mat som tappas på marken (harregud, han är andra barnet - han hinner äta mat FRÅN marken innan vi upptäcker det), utan till Sam själv. Släpper vi honom med blicken får vi göra det i max 3 sekunder, sedan är han borta. På riktigt! Han är så vansinnigt snabb och kan lukta sig till farliga ställen och nöjer sig så klart aldrig med att vara där alla andra är utan ska utforska själv och går gärna åt helt andra hållet från alla andra. Kul. Jättekul 
 
Men Österlen var härligt! Dit kommer vi absolut åka tillbaka, för vi hann inte med allt vi ville. Värmen slog till i mitten på veckan och då fanns det inget annat val än att spendera all vaken tid på stranden. Och vilka stränder sen! Vi var vid Stens huvud och det var awesome, sedan låg vi två dagar vid stranden i Vitemölla som ligger precis jämte Kivik. I början på veckan var vädret inte strålande så då passade vi på att besöka Kiviks musteri, Kronovalls slott och Sandhammaren. Vi åt även sjukt god mat! Så nice restauranger som låg mitt ute i ingenstans och som serverade sjukt god mat i grym miljö. Servicen var riktigt kass överallt, det märktes att allt var fullbokat sedan månader tillbaka och att det var maten + platsen som de satsade på. De ställena vi bokat bord på var Friden (galet goda stenugnsbakade pizzor i overkligt vacker trädgårdsmiljö) , Pastafabriken (gud, det stället hatade verkligen barn vilket Sam snappade upp på en sekund och skrek hela middagen ungefär. Jacob slängde i sig sin pasta på 4 tuggor ungefär och sprang ut med honom i vagnen för att inte vi skulle bli portade) och Klockargården. Det sista låg granne med oss i Mellby och utsikten över havet däruppefrån var super, god mat med. 
 
Vi bodde i Södra Mellby, ca 3 km från Kivik. Vi hyrde en lägenhet på ett loft, och han vi hyrde av var så galet snäll. Jacob hade mailat honom innan och frågat om han kunde se över städningen en extra gång innan vi kom, för att jag har mina issues. Så när vi kom hade vi lika gärna kunnat duka upp maten på golvet, så rent var det. Han hade lagt fram påslakan med katter på till Isabelle (tänkte att hon kanske skulle gilla det) och satt fast barngrind så inte Sam skulle rulla nerför trapporna. Lämnat färskpressad äpplemust i kylen och så vidare. Vi insåg dock att boendet inte var optimalt för oss, vi hade behövt bo på markplan. Dels för att lätt kunna ta sig ut och käka frukost (vi käkade inne för det var för bökigt att ta ner allt + barnstol) och för att kunna lägga barnen och kunna sätta sig ute. När vi åt middag hemma lagade vi hos Totte & Madde som hyrde en lägenhet i en skånelänga mitt bland äppleträden, och där kunde vi sitta och ute och barnen kunde springa. Aaaaah, livet på Österlen var härligt, det var det. 
 
Just det! Eftersom vi alla sov i samma rum (loftet hade liksom allt i ett, fast toalett på nedervåningen) och Sam vaknade som en klockan klockan 07 medan Isabelle behövde sova längre eftersom hon lekte med C & F till långt in på kvällarna fick jag kasta mig ut med Sam i vagnen varje morgon. Men det var så mysigt! Eller ja, inte precis när han vaknade och allt man ville var att få sova en stund till, men när vi väl var ute och gick där bland fälten och Sam pekade på hästar och kossor och vi köpte med nygräddade frallor från bageriet så var livet inte så pjåkigt. Inte pjåkigt alls faktiskt. 
 
Semestra i Sverige är grejen alltså! Bra vecka, bra mat och glada barn. Tack för den Österlen!