Vårt hus är inplastat! Vi ser inte ut genom fönstren för vi har målare här som målar utsidan. Bestämde oss efter att ha överlagt om det är värt för en av oss (eftersom vi ej kan göra något tillsammans eftersom en springer efter TammeTam) att lägga hela semestern på att måla. Kom fram till nej, det är det inte värt. Så nu betalar vi för tjänsten vilket känns surt OCH underbart. Harregud, vi har liksom inte ens lyckats måla klart lekstugan ännu. 
 
(snart inte sant längre då Jacob för andra kvällen i rad är ute till 22.30 och målar den)
 
Idag tog vi första doppet i sjö! Dessa varma vindar TVINGADE oss till sjön och det fick bli Hornsjön som stod för premiären. Och till min förvåning var det skönt i vattnet! Men mycket spelade det in så klart att det inte var kallt när man kom upp, det är ju alltid att föredra. 
Så Isabelle simmade omkring (jag glömde hennes puffar så klart men Jempa som aldrig glömde nåt hade packat till både Kenza & Bella så tjejerna kunde turas om) och till och med Tamme tyckte det hela var okej. Efter att han lekt en bra stund på stranden tog jag honom helt sonika och ställde i honom till knähöjd (hans knän!) (för guds skull) (annars hade han typ drunknat?) och hans första reaktion var att han ville skrika men sedan tänkte han om och tyckte det hela var lite kul ändå. Böjde sig ner och plockade upp stenar och pinnar från botten och tyckte livet i sjön var helt okej. 
 
Wille är här med! Han levde life när han fick bada som vanligt, och harregud vad Isabelle är fin med honom. Det klappas, matas, borstas och skriks på Sam när han inte är tillräckligt försiktig när han klappar på hennes Wille. Blir så varm i hjärtat av att se henne med djur, så mycket kärlek va. Hon är helt orädd med, tar bollen om han har den i munnen och går och gömmer den för honom (stanna Wille, mamma se till så han stannaj så gåj jag och gömmer bollen, okej? Okej, kommej stjax tillbaka Wille <3) (man måste gömma och inte kasta då han är en gammal man nu och inte får springa som förr) och lägger sig jämte honom när han ligger och vilar. 
Njuter max av att ha Wille nu. Köper att han möjligtvis kan dra in fästingar och hårar ner huset till förbannelse för han är Wille och dra mig baklänges vad vi älskar denna hund. Och han börjar bli till åren och det skrämmer mig som fan att han inte kommer finnas för alltid. 
 
Nej. Stannar där. Han finns nu och vi älskar honom nu. God natt!
 
Fan, hade en klockren bild på Sam och Wille att lägga upp här men så hade jag inte redigerat den ännu... får bli denna på Sam istället: